När jag gick på stan kom en gubbe fram till mig. Han frågade vad jag hetta och jag svarade: "Nej, jag heter Ray the Hoss och inte Kay de King. Mitt namn är Yon Hai Yon och jag dansar runt i ring på gatan. Wild der Baas och Steven Stuhr Kanoot. Calbrio Fehl Manege och Schtamrakk Sencondí. Maldivo Rantekpihv, Scomana Stehr Vandar, Isdeve Trankdoktin och jag dansar rount i ring på gatan." (Les girls:) //: Ray the Hoss, Ray the Hoss, ja han är :// 3 Ray, hej, Ray the Hoss. Ja, han är //: Ray the Hoss, Hosseli-hoss. Ja, han är :// 3 Ray! -Jag har några namn till... om ni vill höra. Han heter Ray the Hoss -Ja, det gör jag! och inte Kay de King. -Nej, det gör jag inte! Hans namn är Yop Hay Yop -Jop he Bop! och Bacom Bakonet. -Jajemen! Busk Aake Hestkorvson, -Jaså, ja, ja. Gerd Erik Tjöhnbyté, -Jaha ja. Fisk Ture Stenparti, -Ja, det går bra det! Flanck Bertil Trancemission. Brak Uno Bubblepool, Sven Salmon Snapsgardin, Bror Hassan Sockerheim, Pels Enger Bruxhunsclub. Phleck Tyfus Doggerbanck, Galt Ewert Blynitrit, Korpral Fekalkrustaad, Sprahk Phåle Rustibus. Spent Stikka Torrvedsen, Phrii Mickel Tandstensson, Fnask Påse Speck de Geer, Hart Næren Tværhændhoeg. Herr Arnez Penninggres, Plast Owe Tidhelaagh, Spratt Tillo Stendogsson, Major Fraktalkanoon. Frukt Hugo Kvantnatuur, Grunge Kurre Koblaja, Tom Collins Philtertratth, Prutt Kudde Richterskal. Duff Grundtvig Tarzanson, Drakk Thage Coskencorw, Gud Benke Igelkott
Detta är kanske den mest avancerade inspelningen på skivan. Så här gick det till:
Först riggades trumset och piano upp i replokalen bredvid eftersom studion bara var fyra kvadratmeter stor. En multikabel lånades från ESTRADMUSIK och ner i källaren kom Tant Anders och Mor Jonas och spelade piano respektive trummor. The Vica dirigerade och The Loi satt vid spakarna i studion. Sålunda lades grundspåren till både denna låt och till "JEG LIGER EN KONE".
Sen baxade The Loi ner kontran till studion, strummade på banjo och gitarrer, och ylade bakgrundskörer tillsammans med The Vica som också gjorde alla möjliga klaviaturpålägg. Sant Iagho kom och gned på sin fela, Jon Tubafon och Grebusken blåste i sina lurar, rör och horn och Ray the Hoss sjöng så det ekade i gitarrerna som hängde på väggen i studion. Det var ett evigt submixande, ping-pongande och trixande och när 8-kanalsbandet var fyllt till brädden mixades allt ner på DAT för att straxt föras tillbaka till multitrackaren. Till slut var allt på plats och resultatet motsvarar väl ungefär ett tjugomannaband med en kör på tio-tolv personer.
